I Lpo 94 kan vi läsa att undervisningen skall bedrivas i Demokratiska arbetsformer. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur en grupp verksamma lärare tolkar begreppet Demokratiska arbetsformer. Fokus ligger på hur lärarna i sin planering, undervisning och utvärdering internaliserar begreppet Demokratiska arbetsformer men även hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svårtolkat och att det är svårt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati på det sätt som Lpo 94 påvisar nämligen att eleven ska utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvärdering.

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka arbetssätt och metoder några gymnasielärare använder sig utav i sin undervisning för att främja grundläggande demokratiska värderingar. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. I min undersökning framkom att gymnasielärarna använder sig av deliberativa samtal för attfrämja elevernas demokratiska värderingar. Lärarna beskriver även att de använder sig av studiebesök, föreläsningar, grupparbete samt tvärgruppsredovisningar. De berättar även att de bemöter elever som uttalar sig främlingsfientligt med fakta och sakargument samt påvisar att fördomarna saknar grund.

I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik.

Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar.

Syftet med arbetet är att beskriva hur den svenska pedagogiska diskursen på 90-talet och framåt ser på förhållandet mellan kunskap och Demokratiska arbetsformer inom pedagogiken och utifrån ett filosofiskt perspektiv kritisera den empiri och de teorier som föreligger. För att uppnå detta syfte har ett urval av verk gjorts utifrån kriterier gällande innehåll och tillkomstperiod. Dessa verks teorier och arbetsmetoder beskrivs och jämförs utifrån valda syfte. Författaren drar slutsatsen att det finns brister i de undersökningar som gjorts och att frågan ej kan avgöras förrän man kommer tillrätta med dessa brister..

Läroplanen för grundskolans tidigare år 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolan och förutsättningen är att lärarna är bekväma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lämpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmärksammas hur fem lärare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom kreativitet, lusten att skapa och förmågan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som väljs utifrån demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. Lärarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vägleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssätt.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar.

Syftet med studien är att beskriva och analysera elevers och lärares uppfattningar om elevdemokrati i undervisningen. Frågeställningarna som vi utgår ifrån är följande:? Hur uppfattar elever elevdemokrati?? Hur arbetar lärare för att utföra uppdraget att ?undervisningen skall bedrivas i Demokratiska arbetsformer??? Hur påverkar ett demokratiskt arbetssätt undervisningen och elever?? Hur uppfattar elever och lärare betydelsen av elevdemokrati?Studien bygger på kvalitativa intervjuer med både lärare och elever i årskurs fyra. Vi har genomfört intervjuerna i sex klasser med en lärare och tre elever från varje klass.Efter genomförandet av studien har vi fått en tydligare bild av hur elevinflytande kan se ut i skolan och vilken betydelsefull, svår och utmanande uppgift lärarna har att uppfylla läroplanens mål att undervisningen skall bedrivas i Demokratiska arbetsformer. Till stor del tycker vi att lärarnas och elevernas syn på hur elevinflytandet i klassrummet fungerar stämmer väl överens.Vi uppmärksammade att alla lärare jobbar för att eleverna ska ha inflytande i skolan, det skiljer sig däremot hur mycket inflytande eleverna har och över vad.

SammanfattningNär informationssamhället avlöste det gamla industrisamhället krävdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En målstyrd läroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start läsåret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran är en av de centrala frågorna i Lpo94.Lpo 94 säger att undervisningen ska bedrivas i Demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Skolan ska alltså fostra demokratiska medborgare som känner till och kan engagera sig i hur samhället är uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta på hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gäller det formella elevinflytandet på svenska grundskolor?Den här uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet på tre svenska grundskolor.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar.

SammanfattningNär informationssamhället avlöste det gamla industrisamhället krävdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En målstyrd läroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start läsåret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran är en av de centrala frågorna i Lpo94.Lpo 94 säger att undervisningen ska bedrivas i Demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Skolan ska alltså fostra demokratiska medborgare som känner till och kan engagera sig i hur samhället är uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta på hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gäller det formella elevinflytandet på svenska grundskolor?Den här uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet på tre svenska grundskolor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever uppfattar skolans demokratiska fostrande roll samt hur den lokala skolan har lyckats i sin roll som demokratiska fostrare. För att svara på syftet har vi ställt följande frågeställningar: Hur medvetna är eleverna egentligen om skolans demokratiska fostrande roll? Vilken typ av regler anser eleverna vara de viktigaste? Stämmer de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan och skolplan väl överens med de mål som finns i läroplanen Lpf 94 och skollagen?Det använda källmaterialet består av enkätundersökningar gjorda med elever som går årskurs 3 på gymnasiet samt även arbetsplan och skolplan från den undersökta skolan. Resultaten visar på att eleverna är medvetna om skolans demokratiska fostrande roll i de flesta aspekterna. Däremot visar undersökningen på att det praktiska arbetet kring skolans demokratiska fostran är bristfällig.

Alltfler kommuner har börjat tänka och arbeta som om det vore en produkt med konkurrens. Detta innebär att många städer idag också vill marknadsföra sig. Det kräver att staden blir ett varumärke. Att lyckas med utmaningen att kombinera varumärkesarbete med demokratiska värden är en problematisk uppgift som städer ställs inför när de vill göra staden till ett varumärke. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur demokratiska värden tillvaratas i varumärkesarbetet med det så kallade ?Göteborg 2021?, firandet av Göteborgs 400-årsjubileum.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om klassråd och elevråd är fungerande demokratiska fora. Arbetet innehåller en enkätundersökning på tre skolor där vi vänt oss till elever i årskurs fem. Vi har även intervjuat klasslärarna i respektive klass. Resultatet av undersökningen visar att elever och lärare upplever klassråd och elevråd som bra demokratiska fora, men att den demokratiska processen upplevs som enklare i klassråd än i elevråd..

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på relation mellan arbetsformer, ämnesområden och elevers matematiska kompetenser när det gäller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare år. Jag ville även ta reda på hur enkäter med öppna frågor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lärare som undervisar inom grundskolans tidigare år. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkät och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lärarna i liten eller ingen utsträckning anpassar arbetsformerna till de olika ämnesområdena. Lärarna gör inte heller någon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till något speciellt ämnesområde.